Tankar från Pellejönshörnan

2009-11-09 | Viktor Hovlid

En av de fördelarna man har som kraftsportare är alla trevliga resor man får företa sig, Mockfjärd, Falun, Stockholm, Eskilstuna, Falköping,  Örebro, Norrköping, Skara, Kalmar, Olofström, Ronneby, Landskrona och många andra fina städer har jag sett.

Eller utvalda delar av åtminstone, de utvalda delarna har oftast bestått av ett vandrarhem exklusive frukost ta med egna lakan och en tävlingshall.

I helgen får jag sätta en ny knapp på kartan då vi ska till Vinslöv och tävla, hoppas de varit lite kreativa och satt elefanterna först så jag kan ut och äta spättekaka och titta på lokala sedvärdheter, hade varit trevligt som omväxling.
Med elefanter menar jag såklart alla tresiffriga viktklasser 105 och +105. Banta då fetto tänker några.

Men nej det funkar inte så! Kanske skulle jag skriva lite om tävlingsformen. Den är rund, rund är en form! Men för den nyfikne kan jag väl avslöja att jag gjort 115-150 i träningshallen under veckan, dessutom har de alltid lika snälla Sundbybergsfarbröderna döpt om flaket jag helst står på till pellejönshörnan, så går det när man bara ökar med 5 kg mellan varje träningslyft! Vad jag inte gjort så är det 200 i knäböj så vi får väl se vad flåset i buggarna räcker till!

Ett av mina stora bekymmer är vem som skall var fiskvakt medan jag prövar mina krafter söderut. Brottar Viktor kanske ställer upp men efter den hårda tävlingsperioden med tillhörande bantning han genomgått vet jag inte om jag vill anförtro små djur åt honom, jag gillar min fisk som han är och skulle sörja om en hunger apatisk brottare såg fel på honom och en fiskpinne.

En som sett bra ut på träning är min klubbkompis Camilla, med sedvanlig entusiasm satte hon 72 i stöt i tisdags 2 kg över personliga rekordet. Inte dåligt, enda nackdelen är att jag nu måste stöta 157 eller rycka 123 för att undkomma de benstarka gubbarnas eviga tjat!

En sak undrar jag över, varför har inte vi tyngdlyftare musik när vi går in på podiet? Antingen får alla ha sin egen låt eller så får arrangörsklubben bestämma. Det hade blivit lite mer att fixa med men häftigt hade det blivit, vem vill inte se en stark snubbe i tajta trikåer som lyfter tunga saker över huvudet samtidigt som det spelas rock n roll? Lite pilsner på det bara så är publikstormen given.

I veckan frågade min pedagog lärarinna om vi visste vad metaforer är, duktig som jag är svarade jag att en metafor är ett sätt att förklara en poäng med hjälp av bildspråk. När jag sedan fick uppmaningen att ge ett exempel kom jag bara på ”det är lätt att skita när arslet är fullt”. Min lärare såg med skeptiska ögon på mig men jag tycker metaforen är fantastisk, har man gjort jobbet är det bara att hämta ut belöning. Det tycker jag att jag gjort inför helgens tävling.
Arslet är fullt nu är det bara att skita! 

Det mest spännande har jag sparat till sist, jag skall vara reseledare för de arma Visbylyftare som är bosatta i Stockholm. Vi är fyra till antalet och jag har för ändamålet hyrt en lämplig (läs billig) bil på Torsvikstorg. Av dessa fyra hatar en hårdrock och en att åka snabbt och en vågar inte säga så mycket, men jag kör och vad jag vet finns ingen bättre tävlingsuppladdning än att köra fort och lyssna på Motorhead. Jag njuter alla redan!